Dopet del 1! Dopakt, dikt, kyrka.

Vi är hemma från stugan igen, kom hem igår eftermiddag! Helgen har varit lyckad och skön med underbart (tidvis FÖR varmt, ja jag klagar...!) väder! Den här gången var det oxå därför med ett visst vemod man kom hem, i stugan kan man bada och njuta mer av det fina vädret än här hemma...men jag vet inte om jag vågar vara i stugan med barnen själv, är rädd att Kiron rätt vad det är ska ha sprungit till skogs eller i sjön... Åh vad synd att M inte har nån semester!

Vill först och främst tacka alla släktingar och vänner som gjorde dopet så fint och som vi ville ha det! Många var det som hjälpte oss och slet med mat och servering och diverse annat! TACK!!!

Dopet hölls i Ytterlännäs Gamla Kyrka, en kyrka som delvis dateras ända från 1200-talet! Vi ombads fota utan blixt (för att bevara färgerna i målningarna) men jag tycker bilderna blev bra iallafall! =) (Svägerska Jennie fotade åt oss! )

Vi gick in till harpmusik, verkligen stämningsfullt!

Dopljuset tändes av gudmor Marianne, och gudmor Ia läste evangeliet och Jesus och barnen.

Dopföljet: Jag och Tiril, M och Kiron, och gudmödrarna Ia och Marianne. Mattias och storebror Kiron häller upp dopvattnet.

Dop-doppdax! =) Lillan tog allt med jämnmod, jollrade lite till svar när prästen pratade med henne och var i övrigt glad!Här ska jag läsa min dikt (som jag skrivit själv, sätter in den nederst i inlägget...=))Nervös, och nog blev jag lite darrig på rösten, hade svårt att låta bli att gråta, dikten är skriven ur hjärtat...=)
Det var svalare inne i kyrkan än ute, där hettan slog emot oss. Vår lilla familj! Gudmor Ia, gudmor Marianne, M och Tiril och Kiron och jag. (Kiron var snäll i kyrkan men sen han hjälpt pappa med vattnet var det svårt att stå still så han sprang till farmor i besökarbänkarna istället...=))

Några bilder från den vackra kyrkan! Altaret...

Den enorma dopfunten...(och kantorn, är det så det heter ?, som spelade harpa och keyboard till psalmerna, vi sjöng "I denna ljuva sommartid" och "Tryggare kan ingen vara". )

Vår utsikt mot besökarbänkarna.

Predikstolen.

Kyrkan har ett mycket vackert målat och snidat tak!

Här är dikten jag läste (och skrev):

Pappas mun, mammas ögon, storebrors näsa, vårat allt.

Den natten du föddes var det mörkt och kallt.

Men i vår vrå av världen, ett vackert ljus då tändes.

Att du var en liten tös helt obeskrivligt kändes.

Du lyste starkt och klart, vår egna lilla stjärna.

Vi gav vårt löfte då, att dig för alltid värna.

Tänk att hjärtat kan bli så stort, av kärlek till våra små.

Din storebror och dig, större gåvor kan ingen få.

Vår egen fina tös, ja kan man tänka sig.

Jag vill ju bara säga,

Åh vad vi älskar dig!!

/skriven av Hanna Kjönberg 6/7-2010

I nästa inlägg, imorgon, fortsätter jag skriva om dopfikat och middagen m.m., blev så många bilder så jag kan inte sätta ut allt på en gång!!