Idag fick vi ta motvilligt farväl av en älskad och gammal vän, som funnits hos oss i över 10 år, nästan lika länge som jag och Mattias varit tillsammans... Hon var verkligen dålig idag, gjorde ont att se henne så. Så M bokade tid hos veterinären i för i eftermiddag...sen har jag gråtit och gråtit och haft henne i knät, försökt få henne att känna att hon är älskad.... Kan inte fatta att hon är borta.
Hon somnade lugnt in strax efter kl. 16 idag, och vi var med och fick säga hejdå. Jag vet att hon har det bättre nu, och hoppas att hon har haft ett bra liv med oss. Om vi inte tagit henne till oss den där dagen för över 10 år sen så hade hon varit död sen länge nu, då de förra ägarna bokat tid för avlivning och inte kunde ha henne kvar.. En verkligt stor personlighet var hon alltid, primadonna ut i klorna, bitch mot andra katter (och hundar) och världens gosigaste i ett.
Vet att det alltid kommer finnas stunder då vi kommer sakna och tänka på henne, som tex. när vi ska bre macka...hon skulle alltid ha en egen ostskiva. =)Eller vid fredagsmys med ostkrokar, samma där... I stugan, bättre/värre råttjägare finns inte!! Och varje gång man skalar räkor, hennes absolut värsta last!
Nu ligger hon begravd bredvid polaren Saga.
Älskade älskade Räser, vi kommer alltid att sakna dig, finns ingen som du! Tack för de 10 år vi fick! Vila i frid!!!
2 kommentarer:
Åhh.... :( Förstår att det var ett tungt farväl! Katterna är ju ens bebisar!
Men som du själv säger har hon det bättre nu om hon inte mådde bra.
Många kramar!!
Det är ju så fruktansvärt smärtsamt när djuren går bort, men oxå hemskt att se dom lida... =(
Skickar ännu mera kramar och hoppas Räser och Saga glatt skuttar runt tillsammans i katthimlen!!
Skicka en kommentar